MalåNytt

Studie: Hyggesfritt skogsbruk kan gynna hänglavar i barrskog

En bild visar en skog med glest stående träd och stubbar, vilket indikerar att området har avverkats. Himlen är blå med vita moln och marken är täckt av gräs, buskar och kvistar. Två höga björkar står i förgrunden.
Illustrationsbild: Martina_V - Mostphotos

Långtidsstudie i Vindeln visar att måttlig gallring kan öka mängden hänglav, medan för hård gallring minskar den.

Annons

Mer ljus kan ge mer hänglav – men för hård gallring ger motsatt effekt

Kalavverkning har enligt Umeå universitet lett till en kraftig minskning av hänglavar i Sveriges barrskogar. I ett storskaligt fältexperiment visar forskare nu att hyggesfritt skogsbruk, genom gallring, kan vara en effektiv metod för att gynna hänglavar. Studien genomfördes i Vindelns försökspark i Västerbotten och resultaten publiceras i tidskriften Forest Ecology and Management.

Viktigt för ekosystem och renskötsel

Hänglavar fyller flera roller i barrskogsekosystem, bland annat som föda, livsmiljö och bomaterial för olika djurgrupper. I pressmeddelandet lyfter forskarna också betydelsen för renskötseln, där hänglavar kan vara viktiga vintertid när marklavar är svåra att komma åt.

Hänglavar har viktiga funktioner i världens barrskogsekosystem och utgör föda, livsmiljö och bomaterial för däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga. säger Per-Anders Esseen, professor emeritus vid Umeå universitet.

Så gjordes långtidsstudien i Västerbotten

Studien pågick 2008–2019 och följde utvecklingen i gammal, grandominerad skog. Femton provytor på 80 x 80 meter lades ut i SLU:s försökspark i Vindeln.

  • Gallring genomfördes där antingen en tredjedel eller två tredjedelar av träden avverkades.
  • Resultaten jämfördes med orörda kontrollytor.
  • Skogliga data, temperatur och ljus mättes under elva år.
  • Forskarna mätte mängden hänglav upp till sju meters höjd före gallring och under tio år efter gallring.

Syftet var att förstå hur skogens struktur och mikroklimat påverkar olika typer av hänglavar genom att jämföra den ljusa garnlaven (Alectoria sarmentosa) med mörka tagellavar (Bryoria).

Måttlig gallring gav bäst resultat per hektar

Enligt pressmeddelandet minskade mängden hänglav per träd direkt efter gallring, men ökade därefter upp till fyra gånger i gallrade ytor, med störst ökning längre ner på träden.

Annons

Samtidigt pekar forskarna på tydliga skillnader beroende på hur hårt skogen gallras:

  • Måttlig gallring ökade förrådet av hänglavar per hektar.
  • Kraftig gallring minskade mängden hänglavar per hektar, eftersom det fanns färre värdträd och fler lavar blåste ner.

Den ökande ljustillgången är den viktigaste faktorn som gynnar hänglavar i gallrade skogar, säger Per-Anders Esseen.

Tagellavar ökade snabbare än garnlav

Forskarna fann att de mörka tagellavarna ökade snabbare när gallringen blev kraftigare, jämfört med den ljusa garnlaven. I pressmeddelandet kopplas detta till att tagellavar har melaninpigment som påverkar hur mycket ljus som når algerna i laven, vilket i sin tur hänger ihop med fotosyntes och tillväxt när skogen blir ljusare efter gallring.

Kunskap för mer skonsamt skogsbruk

Enligt Umeå universitet ger resultaten underlag för att utforma skonsammare, hyggesfria metoder i barrskog som kan öka mängden hänglavar, något som särskilt lyfts som viktigt i renens vinterbetesområden.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle