Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt Håll Sverige Rents nya rapport

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i landet. För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur skräpet utvecklats över tid – och enligt rapporten har nedskräpningen i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST) via Via TT.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt pressmeddelandet anges slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter ned

De nationella skräpmätningarna visar enligt Håll Sverige Rent att skräpet i stadsmiljö totalt har minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräp som minskat i stadsmiljö (2023–2025):

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Färre fimpar – men nikotinskräp dominerar

Även om antalet fimpar har minskat i mätningarna är nikotinrelaterat skräp fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen för 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Josefin Carlring säger också: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att tydliggöra hur nedskräpningen kan se ut i en vanlig stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett vardagsexempel. På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man enligt rapportens exempel passera över 1 000 skräpföremål.

Exempel på vad som ingår per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning – men för långsam

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 anges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver stora skillnader mellan svenska havsområden:

• Västerhavet: medianvärde 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: medianvärde 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här beskrivs mer skräp kopplat till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent.