Malå hembygdsgård – vår historiescen vid foten av Tjamstan

På höjden vid foten av Tjamstan, med utsikt över Malån och bebyggelsen längs Malåträsket, ligger Malå hembygdsgård: en plats där bygdens många berättelser samlas i timmer och jordkällare. För oss som bor i Malå är hembygdsgården mer än bara gamla hus – det är en levande plats där midsommar, fika och skolklasser möter stolpbodar, rökbastu och Kniv‑Elis samling. Här kommer en genomgång av varför gården är så viktig för bygden, vad som finns att upptäcka och hur framtiden ser ut.

Hembygdsföreningens tidiga år – hur allt startade

Malå hembygdsförening bildades 1943 på initiativ av lokala eldsjälar som Per Anton Renström och Verner Marklund. Från första början var ambitionen tydlig: att bevara både kultur och natur i Malåbygden. Ett tidigt och avgörande steg var förvärvet av Kniv‑Elis föremålssamling – ett materiellt arv som kom att följa hembygdsgården sedan föreningens start. Under 1950‑talet köptes mark vid Tjamstanbergets fot och redan 1953 började byggnader flyttas till platsen. Det var ett medvetet val: nära tätorten, med utsikt och i direkt koppling till Tjamstans växande friluftsprofil.

Byggnaderna och de levande berättelserna

Hembygdsgården är ett koncentrerat kulturarv där flera byggnadstyper från 1800‑ och tidigt 1900‑tal blivit kvarterets kärna. Bland de mer namnkunniga husen finns:

• Ytterbergsgården – parstuga från tidigt 1900‑tal, en lärorik modell för hur välbeställda gårdar kunde vara.
• Fjärdingsmannagården – stor manbyggnad som visar platsens administrativa och sociala lager.
• Präststugan – ett exempel på kyrklig bostadsmiljö från sekelskiftet.
• Stolpboden (lapphäbbre) – unik samisk byggnad från 1850‑talet som berättar om samernas närvaro.
• Sockenmagasinet, rökbastun och trösklogen – som var och en visar funktionerna i ett föregående agrarsamhälle.

Dessa byggnader har inte bara sparats; de används. Trösklogen används för dans, sockenmagasinet berättar om fattigvård och rökbastun visar äldre spannmålstorkning. Tillsammans ger de en mångfacetterad bild av Malås sociala och ekonomiska historia.

Lokal betydelse: identitet, möten och lärande

För Malå kommun är hembygdsgården ett nav för identitet och gemenskap. Hembygdsgården fungerar som utomhusklassrum för skolor, som plats för nationella högtidsfiranden och som ett ställe där föreningslivet möts och samarbetar. Nationaldagsfiranden, midsommar och temadagar lockar ortsbor och besökare, och platsen spelar en nyckelroll i att föra berättelser vidare till nya generationer.

Hembygdsgården har också betydelse för lokal ekonomi. Genom sommaröppet café, visningar och kopplingar till Tjamstans friluftsprofil får även lokala näringar glädje av besökare – hembygdsgården blir en del av en större paketlösning som kan kombinera kultur och naturupplevelser.

Guldkorn, roliga fakta och praktisk information

• Kniv‑Elis: Den stora knivsamlingen som föreningen tidigt förvärvade blev en identitetsmarkör – Kniv‑Elis arbete visar hur lokalt hantverk kan få regional räckvidd.
• Samisk koppling: Stolpboden och den närliggande kyrkstaden ger en sällsynt tydlig fysisk berättelse om mötet mellan samisk och bondesvensk kultur.
• Friluftsnära läge: Hembygdsgårdens placering vid Tjamstan knyter samman kulturarv och friluftsliv – perfekt för paket med skidåkning, guidningar och fika.
• Praktiskt: Sommartid är området öppet med café, grillplats och visningar; större arrangemang annonseras via Malå kommuns evenemangssidor och Visit Malå.

Nutid och vad som väntar framöver

Under 2020‑talet har hembygdsgården deltagit i projektet "Funktionell Hembygdsgård" med stöd från LAG Skellefteå Älvdal och Landsbygdsfonden. Målen är tydliga: fler aktiviteter, restaurering, tillgänglighetsanpassning och samverkan med andra aktörer. I takt med att Tjamstan utvecklas som året‑runt‑destination öppnas möjligheter till nya samarbeten — guidningar som knyter ihop kyrkstad, hembygdsgård och kyrka, temadagar kring slöjd och skogsbruk eller kombinationer av skidåkning och kulturupplevelser.

Samtidigt medför ökat besökstryck ett ansvar. Malå hembygdsförening har lång erfarenhet av att kombinera bevarande och aktiv användning, men framtiden kräver fortsatt balans mellan tillgänglighet och bevarande, särskilt för de samiska miljöerna. Med lokalt engagemang, kommunal samverkan och klok förvaltning står Malå hembygdsgård väl rustad att fortsätta vara bygden egen historiescen för generationer framöver.