Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga böter från EU om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen fokuserar på den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning (områden som även påverkar hushåll och verksamheter i exempelvis Malå och övriga kommuner).

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

ETS-flex kan ge förlorade intäkter på 5–8 miljarder kronor

IVL bedömer att om Sverige använder utsläppsrätter från EU ETS för att täcka del av gapet innebär det en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

I pressmeddelandet säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL:

”Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.”

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flexibiliteten räknats av återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver i huvudsak tre möjliga handlingsvägar:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs) – men kostnaden bedöms som osäker, eftersom många länder också har underskott medan bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder – kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver använda utsläppsrätter från EU ETS).
• Missa åtagandena – enligt regelverket skrivs då utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år, vilket kan ge en ränta-på-ränta-effekt om åtaganden missas flera år.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan eventuella ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt pressmeddelandet, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan sanktionerna uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger enligt pressmeddelandet:

”Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.”